Undertecknad höll ett föredrag med titeln Bogislaff von Rahden och kriget mot turkarna.
För ca 10 år sedan fanns en utställning på Skarhults slott med titeln Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott. På ett mindre anslag stod det att Otto Wilhelm von Königsmarcks trupper hade fått in en fullträff på det turkiska krutförrådet i Parthenon (Akropolis, Aten) i kriget mot det Osmanska riket 1687. Detta var en nyhet för mig.
Anledningen till att Ottos namn fanns med på utställningen var att hans syster var ägare till Skarhult.
För några år sedan intresserade jag mig för släktforskning. Jag fokuserade då på en annan släkting nämligen Ernst Laxman von Rahden. Födelsedata okänd, död ca 1703. I rullorna stod att en annan släkting Bogislaff von Rahden varit Överstelöjtnant i Fältmarskalk Otto Wilhelm von Königsmarcks Lifregemente till häst i kriget mot Bremen. Jag fick dessutom tag i korrespondens mellan de båda. De kände de varandra. Min fråga var då om Bogislaff varit med i Aten och skjutit sönder Parthenon.
Bogislaff hade emellertid inte varit i Aten. Det handlade i stället om Budapest. Staden var sedan 1541 ockuperad av turkiska trupper. Som överste ledde han en styrka på 1095 soldater, som 1686 tog sig från svenska Pommern till Budapest för att ingå i de styrkor (Den Heliga Ligan), som försökte inta staden. Väl framme i Budapest deltog delar av hans trupp i de styrkor som belägrade staden och som intog staden den 2e september 1686. Några veckor tidigare hade en fullträff på turkarnas krutförråd fått delar av staden mur att flyga i luften.
När Budapest var intaget mördades hela den kvarvarande befolkningen. De flyende turkarna förföljdes över Pustan. Här saknades emellertid både mat och vatten. Detta medförde att många av de förföljande i den svenska truppen blev sjuka. Troligtvis dog flera av sjukdomar till följd av detta. Förföljandet upphörde efter ett tag. Den svenska truppen blev anvisad ett vinterkvarter, som de inte kunde acceptera. De återvände därför till svenska Pommern och var hemma i slutet av december 1686. Då hade ca 300 soldater mist livet. Troligtvis mest pga sjukdomar.
Vid pennan
Ulf Sivhed